Renovering

Är stambyte bättre eller sämre än relining? Frågorna kring denna renovering är många och ett konsultföretag i Stockholm har försökt att samla de vanligaste frågorna för att hjälpa fastighetsägarna att förstå.

Kan relining användas istället för stambyte?

Ja och nej. Relining kan jämföras med att laga/reparera en bil. Stambyte innebär i detta fall att köpa en ny. Om det är mindre skador kan alltså relining användas för att ge längre livslängd åt stammarna. Tids nog kommer ändå ett stambyte. Men genom att skjuta upp det ca 20 år blir relining en stor kostnadsbesparing.

Hur lång tid tar det och kan man bo kvar?

Till skillnad mot stambyte tar relining enbart ett par dagar. Detta företag beräknar tiden till ”cirka 3 dagar” och vattnet kommer bara vara avstängt under en begränsad tid. Det kan ställas mot ett stambyte som tar 4 – 6 veckor och där vattnet är avstängt under en längre period.

Vilken aktör bör väljas inom Stockholm?

Då detta konsultbolag erbjuder relining och stambyte är det inte oväntat att de lyfter fram sina egna fördelar och varför kunderna ska välja just dem. Men samtidigt visar det vad fastighetsägare bör tänka på i val av konsult. Det finns nämligen ett ganska stort antal aktörer i Stockholm att anlita för denna renovering.

  • Erfarenhet av branschen
    Ett företag som har 40 års erfarenhet bör kännas tryggare än de som precis börjat erbjuda denna avancerade form av stamrenovering. Självklart är inte nya företag per automatik sämre – men erfarenhet är trygghet. Att hitta företag i Stockholm med över 20 års erfarenhet är relativt lätt. Flera av de största företagen har funnits betydligt längre.
  • Hjälper hela vägen
    Att ett företag erbjuder totalentreprenad innebär att de tar hela ansvaret – från start till mål. Detta med allt från behovsanalys och inspektion till hjälp med slutbesiktning och juridiska avtal. De flesta säger sig kunna erbjuda allt – men många gör det inte.
  • Finansieringslösning
    De större byggbolagen erbjuder egna finansieringslösningar som kan vara ett alternativ mot att teckna ett högre bostadslån. Här bör en jämförelse ske för att avgöra vad som skapar lägst kostnad i längden.

Vad är tredjepartskontroll?

Tredjepartskontroll innebär att ett oberoende företag genomför en besiktning av utfört arbete. Detta så att kunden ska vara helt säker på att arbetet utförts enligt branschstandard. Som kund bör man alltid kräva en tredjepartskontroll. Ofta sker detta både under arbetet med relining samt när arbetet är slutfört.

Källa: Konsultföretaget som hänvisas till ovan genomför stambyten samt arbeten inom relining i Stockholm.

Renovering

Här presenteras några av de vanligt förekommande frågorna kring finansiering och installering av bergvärmepump.

Vad är de största fördelarna med bergvärmepump?

Det finns flera fördelar men de två som primärt brukar lyftas fram är ekonomin och ekologin. Med andra ord att det är en investering som både gynnar miljön och plånboken.

Hur djupt behöver hålet vara?

Det vanligaste är att hålet är mellan 100 och 200 meter djupt. Djupet beror bland annat på hur mycket värme som behöver ”tas upp” från berget. Det kan även avgöras av underlaget där borrning sker. Detta avgör däremot som de gräver och installerar din bergvärmepump under processens gång.

Vad kostar en bergvärmepump?

Här beror det lite på vad som menas. Ett enbart köpa en pump kommer inte göra någon skillnad (förutsatt att den gamla är trasig). Det krävs ett djupt hål, installation och pump för att det ska kunna användas som en värmekälla. Totalt brukar summor kring mellan 100- och 200 000 kr nämnas.

Är det lönsamt i längden?

Innan inköp och installering sker bör alltid en uträkning ske på om det är lönsamt eller inte. Detta avgörs främst av:

  • Värmekälla idag
  • Energiförbrukning per år idag
  • Kostnad per kWh idag

Detta kan sedan ställas mot vad det kostar med bergvärme och därmed visas en ungefärlig besparing per månad. Detta i sin tur får ställas mot den kostnad som skulle uppstå om ett lån tecknades för att finansiera installationen. Ofta, men inte alltid, skapas en större besparing än finansieringskostnad per månad.

Enklast är att kontakta en återförsäljare för att tillsammans räkna på eventuell förtjänst.

Krävs det något tillstånd för att gräva?

Ja, det krävs ett tillstånd från kommunen innan grävning får påbörjas. En sak som då kontrolleras är om någon in närheten har bergvärme och i så fall hur nära. För att det ska ge effekt krävs det att ingen annan har grävt inom en radie av 20 meter.

Vilken funktion har en bergvärmepump?

Via slangar pumpas vätska ner till berget (längst ner i hålet). Där värms vätskan upp av berget varpå den pumpas upp. En bergvärmepump kommer nu att ta vara på denna värme tack vare en kompressorteknik. Värmen används sedan för att värma upp huset medan vätskan återigen pumpas ner till berggrunden.

Renovering

“Stambyte, hur ofta?”. Det är en fråga som husägare, fastighetsägare och bostadsrättsföreningar någon gång har ställt sig. Ett stambyte behöver som regel göras ungefär mellan vart 40:e och vart 60:e år, men det beror på en rad olika faktorer. Rörens material och hur mycket de brukas är exempel på faktorer som spelar in. Dessutom går det att skjuta upp ett stambyte med många år genom att göra en relining. Detta kan du läsa mer om längre ned i den här texten.

Vad händer när rören slits?

De flesta avloppsrör i Sverige idag är gjorda av gjutjärn. Dessa anses generellt som hållbara, men efter ett par decennier finns risk för rostskador, eftersom de korroderar i vatten. Även om rören angrips av rost, så kan de hålla sin form under ganska lång tid. Förr eller senare krävs dock ett stambyte för att undvika risker för vattenskador och stopp i avloppet.

Relining för att skjuta fram behovet

En relining, eller rörinfodring, är ett sätt att skjuta fram behovet av ett stambyte. I korthet går det ut på att man sprutar in plast i befintliga rör. När plasten torkar bildas nya rör inuti det gamla. Det är en metod som har använts i drygt 25 år, så det går inte att säga med säkerheten hur länge det håller. Testar har visat att de kan hålla i uppemot 50 år, men mer forskning behövs kring detta. Testerna har inte gjorts i rörens faktiska kemiska miljö. Det har dock använts med framgång under relativt lång tid nu – och det återstår att se hur det utvecklar sig. Många menar att de nya rören som görs med en relining har lika lång hållbarhet som ett par nya rör.

Stambyte – hur ofta? Faktorer som påverkar livslängden

Stambyte – hur ofta det ska göras är svårt att ge ett generellt svar på. Det finns en rad olika faktorer som påverkar rörens livslängd. Vanligt är att man passar på att byta äldre rör i samband med en badrumsrenovering, trots att de kanske skulle ha ganska många år kvar. Faktorer som påverkar livslängden på gjutjärnsrör är främst:

  • Invändig korrosion. Som nämnt högre upp i texten är gjutjärnsrör känsliga för invändig korrosion.
  • Vanligt slitage. Alla behöver göra ett stambyte. Hur ofta det krävs varierar – men när rören börjar bli gamla, är det snart dags.